Församlingen i Pargas ägde i början endast ett boställe för prästerskapet, den så kallade Prästgården. Prästbostället fungerade som kyrkoherdens bostad och arbetsplats. Redan i mantalslängderna från 1640-talet talas om Stora prästgården. Den nuvarande prästgården är uppförd omkring 1770. Den tillbyggdes i den västra ändan 1810 och kring 1890 byggdes en kall veranda på prästgårdens norra sida. Prästgården omnämns längre fram i annalerna som Prostgården. Den har fungerat som säte för domkapitlet efter Åbo brand 1827 och som boställe för ett fl ertal biskopar. Bland dem var Finlands första ärkebiskop Jacob Tengström.
På samma tomt uppförde biskop Jacob Tengström i början av 1800-talet en egen bostad för sin familj. Det är ännu i terrängen möjligt att skönja grunden efter den bostaden. Vid biskopsvisitationen i Pargas svenska församling 20−23 oktober 1988 utfördes visitation vid Prostgården. Av protokollet framgår följande: ”[…] Den är en av Finlands värdefullaste prästgårdar och bör även bevaras som en sådan […].” Prostgården är i Pargas kyrkliga samfällighets ägo.
