Lilla e, nr 15
Att försöka hitta ordet för undulat på sitt hemspråk, ett par allt för trånga badbyxor, någon luktar grill, som på våren … Hilda Kahras egenartade prosatexter tar avstamp i vardagliga detaljer, och belyser människor i marginalen, händelser i utkanten och de bråddjup som kan uppenbara sig i det till synes helt ovidkommande.
/—/
Min syster sitter på ryggen av sin My Little Pony och äter rinnande stekt älgkött som fastnar mellan hennes gluggtänder, fettet smetas ut över kindbenen. Hon torkar av sig fettet i sitt blonda hår och tar tag i dom rosa tyglarna av plast och glitter. Hon ställer sig demonstrativt i tv-ljuset och trycker på glitterhjärtat på hästens sida, I love you, I love, I love you.
Hon rider på fälten i solnedgången då röken från grillen trycker sig in genom altandörren och fastnar på hennes blommiga lakan. Nattduksbordet är täckt av klistermärken från Min Häst, Penny och Ponny. Hennes prenumerationer varar för evigt och jag river ut sidnummer till min personliga bok om skalbaggar och ormar. Tejpar och klistrar i kanten av det rutiga pappret, det blir fingeravtryck under tejpen.
/—/
(ur ”September”)
Hilda Kahra, född 1985 i Trollhättan. Bor i Helsingfors. Har studerat på författarskolan i Karis samt har en master i tid- och rumsgestaltning från Bildkonstakademin i Helsingfors. Har tidigare publicerats i kulturtidskrifter och nättidningar i Storbritannien, Grekland, Finland och Sverige. Området; stort som en navel, ungefär är hennes skönlitterära debut.
