Döden är en oåtkomlig makt: närvarande och frånvarande, synlig och osynlig, tidsbunden och tidlös, aktiv och passiv. Döden har ofta uppfattats som en skepnad med mänskliga drag som attraherar hela känslolivet. Symboliskt har döden getts drag av ljus, renhet, ljud, dofter och värme, men också skugga, kyla, vällust, avsky, kärlek, sexualitet och förintelse följer i dödens spår. Människan har genom en riklig flora av sedvänjor, ritualer och trosföreställningar försökt förstå, blidka och tämja döden.