Otto Emanuel Andersson (1879-1969), musikolog och folklorist, professor som "slapp att bli stundent". Från hemmanet i den åländska skärgården klev han in i den akademiska världen och utmanade förstockade konventioner.
Anderssons liv präglades av kunskapstörst och idogt arbete. Han hade en anmärkningsvärd förmåga att axla olika roller, och en medfödd karisma som gjorde att han var i sitt esse i olika sociala situationer. Han älskade sången, tonerna, poesin, dansen och klädseln i helg och söcken och fick studera och utöva det som han brann för.
Otto Andersson är den stora förgrundsfiguren inom musikvetenskap o Norden och en av de första som gjorde finländsk musik- och folkdiktsforskning internationellt känd.
